Neheeeeheeee!
Har suttit ett tag nu och noga inspekterat bilder från Rhodos förra året. Galet är det enda jag kan säga. Kan väl kanske slänga in ett par ord om hur mycket jag längtar. Tänk att få vara där nu. Tänk att ha ett stort jäkla bord med sexhundratusen shots på och ett dussin brudar runt med minst lika många shots. Okej, brudarna var en överdrift. Men vad fan, det är ett mål.
Jag har gosat runt lite på Kims blogg, www.kimtown.se, som bloggar från Rhodos. En riktigt bra blogg. Den är riktigt skön. Han vet hur man gör. Men man får dock räkna med sega uppdateringar för han har ju inte riktigt tid. Killen jobbar ju där nere. Himla galet. Nu är det för övrigt mindre än en månad kvar innan vårt gäng drar ner. Den här gången har vi åtminstone en pool på hotellet! Positivt säger jag! Men jag och Olof kommer förmodligen skutta ner mot stranden för underbara megastek medans töntarna ligger vid poolen.
Tjingeling!
Ökenräven
Shit pom fritt. Eller bara: Shit pommes frites!
Jag skulle nästan kunna göra en helt ny blogg om min arbetsplats. Finns alltid nytt material. För er som inte vet så jobbar jag på ett äldreboende. Visst, det kanske kan vara kränkande att lägga upp saker som dem säger men det är ack så kul. Det finns en tant på en avdelning som är alldeles underbar, det säger jag med en sådan ironi att du nästan ramlar av stolen, och hon är en aning dement med en alldeles konstant oro för allt. Alltid så ber hon en att hjälpa en med nåt. Men sen när man frågar vad det är så vet hon inte. Men hjälp ska hon ha ändå. Eller så börjar hon läsa vad det står på min tröja och viskar orden. En gång så fick jag den här i fejset:
- Vad ska jag göra? Snälla, hjälp mig.
- Men vad ska jag hjälpa dig med? Du kan sätta dig här istället.
- Din jävel.
Helt random. Sjukt kul. Sen så var hon helt normal igen. En annan gång blev jag kallad för Ulla och då var jag en liten flicka. "Min lilla flicka. Så rar, så rar." Riktigt jäkla kul.
Fast det här är ju egentligen bara kul för mig för jag är ju där 24/7. Kan vara svårt för andra att förstå humorn i det om man inte hör det med egna öron. Men tjingeling!
Jag skulle nästan kunna göra en helt ny blogg om min arbetsplats. Finns alltid nytt material. För er som inte vet så jobbar jag på ett äldreboende. Visst, det kanske kan vara kränkande att lägga upp saker som dem säger men det är ack så kul. Det finns en tant på en avdelning som är alldeles underbar, det säger jag med en sådan ironi att du nästan ramlar av stolen, och hon är en aning dement med en alldeles konstant oro för allt. Alltid så ber hon en att hjälpa en med nåt. Men sen när man frågar vad det är så vet hon inte. Men hjälp ska hon ha ändå. Eller så börjar hon läsa vad det står på min tröja och viskar orden. En gång så fick jag den här i fejset:
- Vad ska jag göra? Snälla, hjälp mig.
- Men vad ska jag hjälpa dig med? Du kan sätta dig här istället.
- Din jävel.
Helt random. Sjukt kul. Sen så var hon helt normal igen. En annan gång blev jag kallad för Ulla och då var jag en liten flicka. "Min lilla flicka. Så rar, så rar." Riktigt jäkla kul.
Fast det här är ju egentligen bara kul för mig för jag är ju där 24/7. Kan vara svårt för andra att förstå humorn i det om man inte hör det med egna öron. Men tjingeling!
Chill med Knappen och Hakim
Igår gjorde jag en busig grej. Jag är minst sagt nöjd.
Nrj - 4/5 - 07:30
Nrj - 4/5 - 07:30
